Fotbollen berör utanför planen

Fotboll är en sport som skapar många känslor både på och utanför planen. Fallet med pojken

Julle som inte får spela med pojkar på grund av ett könsbyte har väckt mycket ilska och upprördhet bland såväl allmänheten som politiker. Dokumentärprogrammet “Kalla fakta” har uppdagat händelsen som fått stor spridning och publicitet i såväl traditionella som sociala medier.

Det många vänder sig mot är att avstängningen mot Julle egentligen är ett svepskäl för att det inom fotbollen inte ska vara okej att genomgå könskorrigering. Och det drabbar ju de barn som inte känner sig bekväma i sitt biologiska kön då de inte får samma chans att spela fotboll som andra barn. Icke-binära barn speciellt i små orter drabbas hårdast eftersom de endast har en eller ett fåtal klubbar att spela för. I storstäderna kan det vara lättare att hitta en klubb som välkomnar en för den som man är eller vill vara.

Könstillhörighet är en het potatis inom idrottsvärlden överlag. Castor Semenya är en friidrottare och omringas av spekulationer som menar att hen är hermafrodit (tvåkönad). Detta har gjort att hen varit kontroversiell i sina tävlingar där hen utklassat sina kvinnliga motståndare. Inte desto mindre kan kritiken i vissa fall vara befogad. Det hade exempelvis varit helt otänkbart att ställa manliga basketproffs mot kvinnor eftersom längdskillnaden är så pass stor. Vikten har också betydelse, män väger i genomsnitt mer än kvinnor.

Fotbollen berör alltså både på planen och utanför den. Politiker och lagstiftare måste debattera dessa frågor eftersom det ytterst rör sig om att människor ska känna sig fria och delaktiga i samhället. En kompromiss hade kanske varit att skapa icke-binära fotbollslag där de som inte identifierar sig med ett visst kön eller har genomgått ett könsbyte kan spela med och mot varandra. Man kan starta upp ett pilotprojekt för att bedöma intresset och kvalitén.